Häromdagen fyllde jag 58 år och det fick mig att fundera lite över livet, val man gjort och hur kom det sig att man hamnade där man är?
Illustration: Åsa Alm för Allers
Jag växte upp i ett arbetarhem på landet, i en släkt där i princip ingen hade utbildat sig på universitetsnivå, och budskapet man fick från föräldrar och släkt var att det viktigaste var att få ett jobb! Jag å andra sidan hade läshuvud och ville mer, men fick aldrig riktigt någon uppmuntran till något annat än att bara skaffa ett jobb, vad som helst.
När det var dags att söka gymnasieutbildning hade vi inte så mycket att välja på, det var högst ovanligt att man fick gå någon annanstans än på hemorten, men jag var kreativ och gillade att fixa hår, så i första hand sökte jag Frisörutbildningen, i andra hand sökte jag Humanistisk linje, med inriktning latin. Intagningspoängen för Frisörutbildningen visade sig vara 5.0, man skulle alltså ha 5:or i alla ämnen för att komma in, och det hade inte jag även om mina betyg var mer än bra, så jag hamnade på Humanistisk linje och läste två nybörjarspråk OCH latin samtidigt, en utmaning, men det visade sig att det passade mig.
Jaha, och vad skulle man göra av alla dessa språkkunskaper när man var klar med gymnasiet då? Åkte till Brighton som au-pair några månader men när jag sedan kom hem därifrån satt jag på mitt rum och visste inte vad jag skulle göra med mitt liv. Sitta där och fundera fick man ju inte göra länge, utan man drogs raskt in i Arbetsförmedlingens system och hamnade på diverse olika praktikplatser som städare och lärarassistent. Söka jobb-kurser skulle man gå och lära sig att skriva CV och träna på att ringa och söka jobb och till slut lyckades man få napp och en rad tillfälliga arbeten som tulpanplockare, hotellstädare och fabriksarbetare passerade revy.
Men när jag hade bäddat 60 sängar x 600 dagar = 36 000 sängar och hjärnan började kännas trög som potatismos bestämde jag mig att nu fick det vara nog! På fritiden hade jag halkat in i kulturlivet genom en teaterförening i Landskrona och kände att kultur var det jag ville jobba med! Sagt och gjort, jag skickade in en ansökan till Umeå universitet om att gå Kulturarbetarlinjen, ett 4-årigt program där man fick läsa idé-, litteratur-, konst- och drama-teater-film-historia, lära sig om kulturpolitik, kulturadministration och att skriva analyserande texter och uppsatser.
Nu hade jag ju hamnat rätt i livet! Umeå i början på 1990-talet kokade av kulturupplevelser! Det var konserter, utställningar, teater, opera, film och jag slukade allt med hull och hår! Lite äventyrslysten visade det sig att jag var och jag åkte iväg som utbytesstudent till Wales ett år och gjorde också min examenspraktik där den sista terminen på utbildningen.
Nu hade man hunnit bli 30 år, utbildningen var klar, jag hade träffat en man och börjat bilda familj, och så skulle man börja söka jobb som kulturadministratör, med utgångspunkt Ljungbyhed…kan ju säg att det var inte särskilt många jobb som uppenbarade sig, och när yngste sonen fick diabetes när han var 3,5 år begränsades min sökradie till 10 minuters körväg från där han var, för att kunna rycka ut om något skulle hända med hans blodsocker.
Men när jag hade bäddat 60 sängar x 600 dagar = 36 000 sängar och hjärnan började kännas trög som potatismos bestämde jag mig att nu fick det vara nog!
Så där stod jag med en fin utbildning men inga jobb att söka, fast språk var jag ju duktig på! Började som engelsklärare på studieförbunden och halkade sedan in som SFI-lärare på folkhögskola, och så var man plötsligt lärare! Var dessutom rätt bra som lärare, och trivdes med det, men jag var ju inte behörig så även den sagan tog slut efter sex år.
Efter nästan 300 dagar som arbetslös utan en enda intervju bestämde jag mig för att bli egen företagare och startade Calluna Art & Illustration och jobbade hemifrån som illustratör, grafisk formgivare och konstnär och det företaget har jag fortfarande kvar, om än något vilande för tillfället. Det gick att hålla igång under 8 år, tack vare att mannen hade fast inkomst klarade vi oss ekonomiskt, men när min största kund Allers fick sparkrav och slutade beställa illustrationer 2016, då halkade jag in i läraryrket igen, nu som svenska som andraspråkslärare till flyktingar som kom från Syrien, Afghanistan och Eritrea det året.
Hade jag hamnat rätt nu då? Ja, det kändes verkligen så och jag skaffade mig till och med behörighet som yrkeslärare för att kunna få en fast tjänst och till slut lyckades jag! 2019 fick jag min första fasta anställning sedan 1988 som SVA-lärare, efter nästan 40 år i yrkeslivet. Vad händer då? Ett erbjudande om att vikariera som Kulturutvecklare i Klippans kommun landar i knät! Hur skulle jag göra nu då? Det här var ju mitt drömyrke från början! Hellre dö än tveka, som en bekant brukar säga, så jag sa upp mig och tog vikariatet! Det var verkligen drömmen. Jag fick planera utställningar i konsthallen, arrangera konserter, föreläsningar och andra kulturevenemang, allt det som jag hade velat göra ända sedan utbildningen i Umeå. Men underbart är kort och efter 8 månader var vikariatet slut och jag stod arbetslös igen. Men jag kunde ju bli lärare igen, så det var ju lugnt, trodde jag… Över 50 sökta jobb och inte en enda intervju och man började undra hur det stod till med den där lärarkrisen egentligen? Något hade skiftat, innan räckte det om man var behörig så kunde man ändå få en tjänst, men nu var man tvungen att jobba där man hade sin behörighet, så det blev inga napp.
Då kom ett litet inlägg på Facebook om att Leader Skåne Mitt Nordväst sökte handläggare, ett litet stenkast från mitt hem! Så jag sökte jobbet, och här sitter jag nu och handlägger ansökningar till Leader och har tydligen hittat ännu ett jobb som jag kan trivas med! Har jag hittat hem för gott nu då? Nu är det inte så många år kvar av det här yrkeslivet, nio år till, om inte pensionen skjuts fram ännu mer innan det är min tur! Ja, den som lever får väl se, men jag hoppas att det är det sista karriärbytet jag går igenom i livet! Man kan ju konstatera en sak, det har varit en varierande och spännande yrkesresa!”
Åsa Alm – Mamma, humanist, konstnär, kulturarbetare, lärare, handläggare, snickare, målare, trädgårdsmästare, kock, hushållsekonom, städare, diskare, sotare…mm!
Psst här kan du kika på några verk av Åsa https://www.konst.se/asaalm