Svenska stad-land-trender 1986–2025
Från stad-land-klyfta till lokal utvecklingskraft
Vad SOM-institutets rapport kan betyda för LEADER och Lokal Utveckling Sverige
Källa: Svenska stad-land-trender 1986–2025 – en specialrapport om skillnader mellan stad och landsbygd över tid, SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Analys och reflektion: Lokal Utveckling Sverige
Sverige har förändrats sedan 1980-talet. Urbanisering, digitalisering och förändrade samhällsstrukturer har påverkat hur människor lever, arbetar och organiserar sina liv. Samtidigt visar SOM-institutets rapport Svenska stad-land-trender 1986–2025 att flera av de frågor som länge präglat relationen mellan stad och land fortfarande är högst aktuella.
För oss som arbetar med LEADER är rapporten intressant eftersom den visar både vilka skillnader som finns mellan stad och land idag och hur dessa har förändrats över nästan fyra decennier.
Landsbygderna uppvisar i många avseenden starka sociala resurser i form av tillit, gemenskap och engagemang. Samtidigt finns en växande känsla hos många av dess invånare att resurser, service och inflytande koncentreras till större städer.
Tre viktiga aspekter över tid
- Den geografiska rättvisefrågan har blivit tydligare
En av rapportens slutsatser är att många människor på landsbygden upplever att deras orter missgynnas jämfört med större städer. År 2025 anser 44 procent av boende på landsbygd och i småstäder att den egna orten är orättvist missgynnad jämfört med andra orter. Samtidigt anser hela 82 procent att det satsas för mycket på storstäderna.
Under senare decennier har därmed den geografiska dimensionen blivit en allt tydligare del av samhällsdebatten. Frågor om rättvisa handlar inte längre enbart om individers villkor utan också om platsers möjligheter att utvecklas.
Detta kan ses som relevant eftersom Leadermetoden bygger på att människor själva får möjlighet att påverka utvecklingen i sitt lokalsamhälle.
- Service har blivit en nyckelfråga för attraktivitet och utveckling
Tillgången till service fortsätter att vara en av de största skillnaderna mellan stad och land. Drygt hälften av landsbygdsborna upplever idag att avstånden till service är för långa, vilket är mer än dubbelt så vanligt som i städerna.
Samtidigt visar rapporten något intressant: stödet för närhet till service är starkt i hela landet. Åtta av tio svenskar, oavsett bostadsort, anser att offentlig service bör finnas nära människor även om det innebär högre kostnader.
Detta visar att servicefrågan inte är en landsbygdsfråga. Den handlar om livskvalitet, trygghet och möjligheten att bo och verka i hela landet.
- Lokal tillit har visat sig vara ovanligt motståndskraftig
Trots stora samhällsförändringar under de senaste 40 åren står den lokala tilliten stark. Rapporten visar att landsbygdsbor i högre grad än stadsbor litar på sina grannar och på människor i sitt närområde.
Sex av tio på landsbygden uppger att de kan få hjälp av sina grannar om de skulle bli sjuka. Tre av fyra känner dessutom hög tillit till människor där de bor.
I en tid då samhällsdebatten ofta fokuserar på polarisering och minskad sammanhållning visar rapporten att lokala relationer fortfarande utgör en betydande styrka.
För LEADER kan detta ses ur ett perspektiv där tillit och samarbetsförmåga är grundläggande förutsättningar för framgångsrika projekt.
Tre områden där skillnaderna mellan stad och land ökat
Upplevelsen av att landsbygderna missgynnas
Den största förändringen handlar om upplevelsen av geografisk obalans. Många landsbygdsbor upplever att investeringar, politiskt fokus och samhällsservice i allt högre grad koncentreras till större städer.
Denna känsla återkommer i flera delar av rapporten och påverkar även synen på samhällsutvecklingen i stort.
Tillgång till service
Trots ny teknik och digitalisering är skillnaderna i tillgång till service fortfarande betydande. Frågor som rör vård, handel, kollektivtrafik och offentliga funktioner fortsätter att skilja stad från land.
Rapporten visar att detta är ett av de områden där människors vardagsupplevelser fortfarande ser tydligt olika ut beroende på bostadsort.
Upplevt inflytande över samhällsutvecklingen
Landsbygdsbor upplever i lägre grad än storstadsbor att medborgarna involveras i statliga beslutsprocesser. Skillnaden är inte dramatisk, men tydlig.
Resultatet pekar på ett växande behov av kompletterande former för inflytande där människor kan vara med och påverka utvecklingen i praktiken.
Tre områden där skillnaderna varit stabila
Gemensamma demokratiska värderingar
Trots ökad debatt om stad och land finns inget i rapporten som tyder på att Sverige håller på att utvecklas till två olika värderingsmässiga samhällen.
Grundläggande demokratiska värderingar delas fortfarande av människor oavsett bostadsort.
Civilsamhället fortsätter vara starkt
Föreningsliv och ideellt engagemang har förändrats över tid, men de utgör fortfarande en viktig del av samhällets sociala struktur.
På många håll är det lokala föreningslivet fortsatt en bärande kraft för aktiviteter, mötesplatser och utvecklingsinitiativ.
Betydelsen av lokal gemenskap
Känslan av tillhörighet till den egna platsen har varit förvånansvärt stabil under hela den period som rapporten omfattar.
Människor fortsätter att värdera grannar, lokala nätverk och närheten till andra människor högt, oavsett om de bor i stad eller på landsbygd.
Vad kan detta betyda för Leadermetoden?
LEADER stärker lokal demokrati
Rapporten visar att många människor vill ha större möjligheter att påverka beslut som rör deras vardag. Här erbjuder Leadermetoden ett konkret verktyg där invånare, företag, föreningar och offentlig sektor gemensamt kan forma utvecklingen.
I en tid när många upplever att besluten fattas långt bort blir lokalt inflytande allt viktigare.
LEADER kan bidra till framtidens servicelösningar
Servicefrågorna kommer sannolikt att fortsätta vara avgörande för landsbygdernas attraktivitet.
Genom lokal samverkan har Leader under många år bidragit till lösningar kring mötesplatser, servicepunkter, lokala hubbar och andra initiativ som kompletterar offentliga insatser. Rapporten visar att behovet av sådana lösningar kvarstår.
LEADER tar vara på landsbygdens starkaste resurs
Rapporten visar att våra landsbygder fortfarande präglas av hög tillit, stark gemenskap och ett betydande lokalt engagemang.
Detta sociala kapital är också en av landsbygdenrnas viktigaste utvecklingsresurser. LEADER skapar strukturer som gör det möjligt att omvandla denna kraft till konkret utveckling, nya idéer och långsiktiga samarbeten.
Framtidens utveckling behöver vara platsbaserad
Rapporten visar tydligt att olika geografier har olika förutsättningar. Utmaningarna ser inte likadana ut i en storstad som i en mindre tätort eller på landsbygderna. Utmaningarna skiljer sig också åt mellan våra landsbygder i landet.
Det stärker argumenten för platsbaserad utveckling, där lösningar utformas utifrån lokala behov, lokala resurser och lokal kunskap.
Det är också kärnan i Leadermetoden.
Möjlig slutsats
SOM-institutets rapport visar att Sverige fortfarande präglas av betydande skillnader mellan stad och land, framför allt när det gäller service, upplevt inflytande och synen på hur resurser fördelas. Samtidigt visar rapporten att landsbygderna har starka tillgångar i form av tillit, gemenskap, engagemang och lokalt ansvarstagande.
För Lokal Utveckling Sverige och Sveriges Leaderområden är detta en viktig signal. Utveckling skapas inte enbart genom nationella reformer eller stora investeringar. Den skapas också genom människors förmåga att tillsammans identifiera behov, mobilisera resurser och ta ansvar för den egna platsens framtid.